»Det dyker upp gröna pilar i huvudet«

»För mig är speluppfattning den finaste egenskapen en fotbollsspelare kan ha. Nästan alla spelare som jag har sett upp till har haft förmågan att se det andra inte ser på planen. Ta till exempel Zinedine Zidane och Guti när de spelade tillsammans i Real Madrid. De var helt jävla otroliga! Men problemet med speluppfattning är att den inte går att kopiera. Skotteknik går att granska och sedan ta över, men det är omöjligt att ta sig in i någons hjärna och se det han ser eller förstå vad han tänker. Däremot tror jag att man undermedvetet får bättre spelförståelse genom att titta mycket på toppfotboll, och jag ser verkligen extremt många matcher. Fram till för kanske två år sedan missade jag i princip inte en enda match. Jag satt klistrad framför TV:n alla kvällar och helger. Under januariturnén med A-landslaget märkte jag att tittandet hade betalat sig. Jag hade aldrig tidigare spelat landslagets typ av försvarsspel – ändå kände jag igen det och kunde ta till mig det direkt när Erik Hamrén hade genomgångar. Och det är inte så att jag tidigare suttit och tänkt ›hur fungerar försvarsspelet nu, då?‹ när Sverige spelat. Det skiter nog i princip alla i när de tittar på landslaget.

För mig är spelförståelse och speluppfattning två olika saker. Förståelsen handlar om hur spelet fungerar teoretiskt. När tränaren står vid tavlan och säger ›så här rör ni er när ni försvarar ett inlägg‹, eller när man tittar på matcher i efterhand och utvärderar sin egen insats. Uppfattningen handlar däremot om hur man praktiskt utför olika moment under en match, in game liksom. Det gäller att kunna ta så bra och snabba beslut på planen som möjligt. Jag kan tänka mig att min speluppfattning har utvecklats av att jag har spelat mycket fotboll på många olika sätt. Hemma i trädgården har jag till exempel genom åren spelat mycket två mot två tillsammans med kompisar. Sådana situationer uppstår ofta under en match, och även om det inte är riktigt samma sak så har spelet i trädgården gjort mig van vid situationen. Det är liksom inte nytt för mig. Jag blir inte stressad.